Rätt mått på trallen avgör mer än många tror. Det handlar inte bara om hur altanen ser ut, utan också om hur mycket underlaget måste bära, hur stora springor som behövs och hur lätt virket blir att lägga utan onödigt spill. Här går jag igenom de vanligaste dimensionerna, hur du väljer tjocklek och bredd samt vilka mått du ska kontrollera innan du beställer.
Det här behöver du ha koll på innan du köper trall
- Vanliga dimensioner är 22x95, 28x120 och 34x145 mm, men lagerförda mått varierar mellan tillverkare.
- Tjockleken styr bjälklagsavståndet: 22 mm upp till cc 400, 28 mm upp till cc 600 och 34 mm upp till cc 800.
- Trall ska alltid läggas med springa, aldrig kant i kant.
- Vanliga längder i handeln ligger mellan 1 800 och 5 400 mm i steg om 300 mm.
- Mät faktiskt virket innan kapning, eftersom nominella mått och verkliga mått inte alltid är identiska.
Vanliga mått på trall i svenska altaner
I praktiken är det ofta tre dimensioner som dominerar när man bygger altan: 22x95, 28x120 och 34x145 mm. Det är de måtten som brukar ge bäst balans mellan pris, känsla och konstruktion, och det är också där de flesta privata altaner hamnar. Jag brukar tänka att valet inte bara handlar om vad som ser bra ut på pappret, utan om hur ytan ska användas i vardagen.
Kom ihåg att måtten på etiketten är nominella. Virket kan avvika lite i verkligheten, och det märks särskilt när du ska få sista raden att landa snyggt. Jag mäter därför alltid några brädor direkt ur paketet innan jag bestämmer exakt läggning och kapning.
| Mått | Passar bäst för | Min praktiska läsning |
|---|---|---|
| 22x95 mm | Mindre altaner, lägre bygghöjd och ett lättare uttryck | Fungerar bra när underlaget ligger tätt och du vill hålla konstruktionen smal |
| 28x120 mm | De flesta standardaltaner | Den mest allround dimensionen, med bra balans mellan stabilitet och kostnad |
| 34x145 mm | Större ytor, robust känsla och färre brädor per kvadratmeter | Ger ett bredare uttryck, men kräver ett rakt och välplanerat underlag |
Det som ofta förbises är att bredden också påverkar hur mycket rörelse du ser över säsongen. En smalare bräda känns lugnare och ger fler fogar, medan en bredare bräda lägger större ansvar på att underlaget är jämnt. Därför är måttet inte bara en estetisk fråga, utan en del av hela altanens funktion.
Så väljer du tjocklek efter bjälklag och belastning
Svenskt Trä anger i sina monteringsanvisningar att tjockleken måste matcha bjälklagets centrumavstånd. Det här är en punkt många underskattar. Köper du rätt bräda men lägger den på för glest stöd får du en altan som fjädrar, låter mer och sliter hårdare på infästningarna än den borde.
CC betyder centrumavstånd, alltså avståndet mellan reglar eller bjälkar mätt från mittpunkt till mittpunkt. Ju större avstånd, desto kraftigare trall behöver du för att golvet ska kännas stabilt under fötterna.
| Tjocklek | Max cc mellan reglar | Ungefärlig skruvlängd | När jag brukar välja den |
|---|---|---|---|
| 22 mm | 400 mm | 45 mm | Små altaner, lägre bygghöjd och där underlaget redan ligger tätt |
| 26 mm värmebehandlad | 450 mm | 55 mm | Specialfall där man vill ha en lite lättare uppbyggnad men ändå hygglig styvhet |
| 28 mm | 600 mm | 55 mm | Mitt standardval för de flesta altaner |
| 34 mm | 800 mm | 75 mm | Större ytor, högre belastning eller när jag vill ha en tydligare robust känsla |
Det finns också en praktisk tumregel här: om altanen ska bära mycket möbler, grill, krukor eller många personer på samma yta, väljer jag hellre en lösning som känns överdimensionerad än precis på gränsen. Den extra styvheten märks mer i användning än man tror.
Bredden påverkar både känslan och hur lätt altanen blir att lägga
Jag tycker att bredden ofta avgör altanens uttryck snabbare än färgen gör. Smala brädor ger ett mer detaljrikt golv med fler fogar, medan breda brädor ger en lugnare och mer sammanhållen yta. Båda kan bli bra, men de beter sig lite olika när solen ligger på och träet rör sig.
- 95 mm passar när du vill ha ett lättare uttryck och ett golv som känns lite mer levande i formatet.
- 120 mm är mitt vanligaste val eftersom det ger en bra mittpunkt mellan utseende, spill och monteringshastighet.
- 145 mm fungerar fint på större altaner där du vill minska antalet brädor och få ett bredare, mer stilla intryck.
Det jag brukar vara försiktig med är att välja bred trall bara för att det går snabbare att lägga. På ett underlag som inte är riktigt rakt syns små fel tydligare ju bredare brädan är. Med andra ord: bredare är inte automatiskt bättre, det är bättre först när konstruktionen under är tillräckligt noggrann.
Springorna måste räknas lika noga som brädorna
Trallen får aldrig ligga kant mot kant. Trä rör sig med fukt och temperatur, och om springan är för liten kan skruv eller spik få ta upp rörelsen i stället för konstruktionen. För vanlig impregnerad furu anger TräGuiden följande minsta kant-till-kant-avstånd.
| Brädans bredd | Minsta springa |
|---|---|
| 95 mm | 100 mm kant till kant |
| 120 mm | 126 mm kant till kant |
| 145 mm | 152 mm kant till kant |
Det viktiga här är att se siffrorna som miniminivåer, inte som något man ska pressa ner mot med millimeterprecision. Om virket är blandat från olika paket, eller om brädorna har hunnit torka olika mycket, blir ett konsekvent mellanrum snyggare än ett teoretiskt perfekt mellanrum. Jag använder helst en distansbit hela vägen, eftersom ögonmått nästan alltid lurar en lite i längden.
En annan detalj som gör skillnad är rakheten. Om en bräda drar iväg några millimeter längs hela längden är det bättre att lägga den åt sidan än att försöka rädda den med fingrarna under skruvdragningen. Det är just sådana små avvikelser som syns när solen ligger lågt över däcket.
Längder, skarvar och spill som annars äter upp budgeten
Längderna är enklare att missa än bredden, men de påverkar både arbetsinsats och slutresultat. Vanliga lagerlängder ligger ofta mellan 1 800 och 5 400 mm, i steg om 300 mm. Det gör det möjligt att planera skarvarna bättre och minska spill. Jag försöker alltid rita altanen så att de längsta obrutna linjerna matchar virkeslängderna, inte tvärtom.
En enkel överslagsräkning hjälper långt. Om altanen är 4,0 meter bred och du använder 120 mm trall med 6 mm springa, hamnar du på ungefär 126 mm per modul. Det betyder cirka 32 brädor över bredden innan du ens räknar kantavslut och kapspill. Den sortens kontroll tar någon minut, men kan spara både pengar och irritation.
- Räkna med minst 5 till 10 procent extra virke på en enkel yta.
- Räkna med mer om altanen har många hörn, trappsteg eller diagonala snitt.
- Planera skarvar så att de hamnar där de stör minst, inte mitt i blickfånget.
Om du kan välja mellan att lägga om ritningen eller att få många små restbitar, brukar det nästan alltid löna sig att välja ritningen. Spill är billigt jämfört med tid, särskilt när altanen börjar bli stor.
De vanligaste misstagen när måtten blir fel
De flesta problem jag ser på färdiga altaner kommer inte från dåligt virke, utan från fel dimension i förhållande till konstruktionen. Det är därför måttfrågan är så viktig från början.
- För tät läggning gör att brädorna sväller mot varandra och att ytan börjar knäppa.
- För glest bjälklag gör att även bra trall känns sviktande.
- Fel skruvlängd ger sämre grepp än många tror, särskilt när brädorna är tjockare.
- Blandade fuktnivåer mellan paket och partier gör att springorna blir ojämna när virket torkar.
- För liten spillmån gör att sista raden blir dyr i både tid och tålamod.
Jag vänder också helst kärnsidan uppåt när materialet tillåter det, eftersom brädan då oftast kupar sig på ett sätt som hjälper avrinningen i stället för att samla vatten. Det är ingen magi, bara trälogik. Och just den typen av små val brukar avgöra hur trevlig altanen känns efter några säsonger.
Den sista kontrollen jag gör innan jag beställer virket
- Jag mäter den faktiska ytan, inte bara ritningen.
- Jag bestämmer läggningsriktning tidigt, eftersom den styr både uttryck och spill.
- Jag väljer tjocklek utifrån bjälklagets cc-avstånd, inte efter vad som råkar finnas hemma.
- Jag kontrollerar vilka springor som krävs för just den trallen jag tänker köpa.
- Jag lägger på extra material för kapning, sortering och några oväntade felköp.
När de här fem sakerna sitter ihop blir resten av altanbygget mycket enklare. För mig är det nästan alltid bättre att lägga tio minuter extra på måttkontrollen än att försöka rädda en ojämn sista rad senare. Rätt dimensioner gör inte bara arbetet smidigare, de gör också att altanen känns genomtänkt varje gång man kliver ut på den.
